25:e närmar sig med stormsteg...

Det var väl då jag sa att jag skulle börja springa tre dagar i veckan istället för två...tror jag.. om jag inte missminner mig helt..eh...

Då är det alltså tre månader kvar till Vårruset och jag tänkte ju att jag skulle satsa på en skaplig tid (med mina mått mätt) 25 minuter vore ju grymt kul att klara. Då kan man ju säga att det är 10 år sen jag sprang så snabbt senast, käre nån jag fyller ju 29 i år!! Sprang på 26:22 i november förra året, min egen uppmätta femma. Den börjar med uppförsbacke, men slutar i en härlig spurtnedförsbacke. Det kanske tar ut varandra. Vårruset går ju inne i stan och där är det inga märkbara nivåskillnader, så inget segt uppför, men ingen hjälp nedför heller.
Förra veckan kom jag inte ut och sprang en enda gång, trots att Elviras farbror Gustav och hans flickvän Julia var här och kunde ta barnen om jag så hade velat. Men, men det är bara att ta nya tag. Ikväll kanske jag tvingar mig ut på en tur. Jag är i alla fall utsövd och pigg. Vi satte rekord igår när vi kom i säng 21:45! Sen började Arvid gnälla inne hos sig och han blev inte nöjd fast jag gick upp och gav honom nappen. Då fick han, på rent vres från sin mamma (har man gått å lagt sig i tid så ska man väl få sova också!), sova mellan oss och det gjorde han, hela natten mellan 22:30 till 05:30. Inte illa för att vara vår lille parvel :) Ingen välling i natt heller! :)
Så när barnen har lagt sig ikväll, blir det nog en liten runda för att få till två pass den här veckan...och nästa vecka tre... (kom just på att Johan åker till Bryssel söndag kväll och kommer inte hem förrän fredag kväll - tur att mormor kommer några dagar ;))