Vilovecka med bra avslut

Den här veckan har varit lite av en vilovecka, ganska skönt men också lite frustrerande. Det började i söndags med att jag hade ont i helsen. Eftersom barnen varit genomförkylda och febriga, förväntade jag mig nästan att nu var det min tur. Men övriga symtom uteblev helt. Tyckte att ont i halsen blev värre tisdag-onsdag, men sen blev det bättre igen, så igår när jag inte kände någonting tyckte jag att det var dags för en liten tur. Eftersom Elviras faster Anna och "hennes vän" som Elvira säger, är här i helgen, så tog vi en runda tillsammans , jag och Johan. Johan tog mig med på sin åttakilometersrunda och eftersom det stod fartlek på schemat så kämpade jag och lyckades övertala Johan till detta. (Han gillar INTE fartlek, intervaller och backträning...) Vi joggade upp i 15 minuter, fartlek i drygt 15 minuter, sen istället för nedjogg, så ökade vi(för så brukar Joghan göra) Pust!! Johan körde med mig och när jag ville ge upp och lunka, så sa han bara "kom igen", och det gav mer energi. Hemma igen efter 8 km på 41 minuter. Det låter ju nästan för bra för att vara sant, för att vara jag, men hoppas det stämmer :) Vilken skillnad det är att ha en träningskamrat mot stt apringa själv, särskilt när kamraten är mycket bättre också. Det måste bli fler gånger!