Elvira har börjat säga alla möjliga söta saker. En del mindre söta också i och för sig (äckel päckel, dumma mamma osv) men det kan vi ju tala tyst om ;)
Ikväll när hon skulle sova, vi hade läst färdigt om Nicke Nyfiken som skulle ut i rymden, släckt lampan, bett aftonbön och det var bara puss, godnatt och blunda kvar, utbrister hon:
"Jag är så stolt över dig mamma!"
Då spelar det ingen roll att det bara är en upprepning av vad man själva sagt hundra miljoner gånger till henne. Man blir bara varm och mjuk i hela kroppen.
Vi har haft en så mysig dag idag. Jag, Elvira och lillebror. Elvira bad här om dagen om att snart få åka till mitt jobb igen och hälsa på tanterna. Självklart var jag inte sen att haka på den önskan. Dels är det så skönt att hålla kontakten med mina kollegor och hålla sig uppdaterad om vad som händer på jobbfronten och dels så saknar jag ju mina tanter (och farbröder) och de blir sååå glada när man tar med sig barnen dit. Vi tog spårvagnen dit i förmiddags och från den första personen vi träffade när vi kom fram var Elvira ovanligt oblyg och lättpratad. Hon berättade att hon är tre år och att lillebror bara drar henne i håret hela tiden, för var och varannan person... Vi gjorde vår runda på sjuksköterskeexpedition och på avdelningen. Elvira njuter verkligen. När vi gick därifrån sa hon att hon snart ville gå dit igen och träffa mina "tantor" nån dag.
På spårvagnen på väg hem fick Elvira sitta bredvid en dam i åttioårsåldern och jag stå intill med vagnen. Elviras snack fortsatte.
-Jag heter Elvira, jag är tre år, jag bor på -gatan. Sen frågade hon sin spårvagnsgranne:
"Var bor du, tanten? Tanten?! Var bor du?"
Å, det verkar som att jag har fått över Elvira på min sida - jag älskar tanter!
5 comments:
Underbara tongångar att höra för en mormor, som också blir 80-90 år nån gång i framtiden.
Gullungen! Min argbigga (3,5 år) som har humör så man gapar kan dock även hon säga söta saker så mamma smälter. "Du är den vackraste och finaste mamman i världen!" sa hon idag :D
Skönt att det finns dom som går i dina fotspår. det känns ju lixom tryggt för framtiden.
Var tanten "blomhörd" eller varför svarade tanten inte Elli? Som vår granne "Torsken", han hör så dåligt och Elia blir ledsen varje gång han inte hör Elias utläggningar om allt och inget.
mormor: Japp det är i de här krokarna man ska bo när man blir gammal...
Makena: Å, det kan man ju leva på i flera veckor ;)
sebbes fruga: Tanten var något blomhörd ;) Jag fick upprepa allt Elvira sa för att hon skulle höra. När hon väl hörde, fick vi långa svar med gatuadress och allt :) Samtalet var nog uppskattat av båda...
Post a Comment