Det känns som att vi nu efter 14 dagar tillsammans börjar lära känna varandra. Han är en nöjd och lugn liten kille. Lik sin syster på många sätt. Utseendemässigt, absolut, storleksmässigt nästan exakt lika vid födseln, men framförallt när det gäller sömn... De sover! Han har sedan första natten sovit lugnt och vaknat ca var tredje timme för att äta. Inget gnäll och skrik, utan efter måltiden somnar han om igen. Jag är så tacksam att jag har barn som sover!
3 comments:
Du ska vara mycket, mycket tacksam för att du fått barn som sover. Jag har erfarenhet av barn som INTE sover...inte kul. Just nu har jag börjat en kur för att lära Liva att det är jätteskönt att sova hela natten i sin säng. Hon vill nämligen hemskt gärna ligga som en propp på mig i min säng heeeela natten och hennes mamma blir av den behandlingen ett levande spöke. Sov och njut!!!:D
mekena: Ja jag är verkligen tacksam och njuter! Sen har vi inga perfekta nattrutiner, utan det är ganska trångt i sängen :) men alla trivs och sover gott!
En dag saknar ni trängseln och ev. sparkar och klappar.
Post a Comment