För ett år sen

Den första april förra året, var egentligen inte särskilt speciell. Jag hade gått på föräldraledigt knappt två veckor tidigare och Elvira var hemma från förskolan eftersom hon hade vattkoppor. Jag var stor som ett hus och hade en vecka kvar till beräknad förlossning, och inget tecken fanns på att Arvid snart skulle anlända. Eftersom varken jag eller Elvira var på topp, försökte vi fördriva dagen på bästa sätt. Nu vet jag att det var en speciell dag. Det var sista dagen som enbarnsmor för mig och som ensambarn för Elvira. Den sista dagen vi hade tillsammans, ensamma. Det är ju förstås så mycket bättre att vara fyra i familjen, men det är ändå speciellt när man tänker på det.







































Busig trots sina prickar...














Vi tog en promenad med vagnen efter allt cyklande och Elvira klagade hela tiden på att jag körde för sakta. Jag samlade väl krafter för vad som komma skulle :)