Livet som arbetande mor
Oj oj oj va tiden går fort. Jag hinner inte riktigt med själv. Jag har redan varit igång och jobbat fyra vckor. FYRA! Det käns helt osannolikt. Måste räkna efter... jo men det är väl vecka fyra nu, och jag började vecka ett. När morgondagen är gjord så blir det ju fyra. Tiden går ju fort när man har rolit, sägs det och det har jag. Vem kunde tro att jag som alltid älskat att vara hemmaskulle trivas bättre när jag får vara ute och jobba? Så är det i vilket fall. Med ett riktigt bra schema, bestående av mestadels korta dagar, en ledig dag per veckaa fem av sex veckor och bara tjänstgöring var sjätte helg, så stortrivs jag med det kombinerade mamma- och jobbarlivet. Sen kan man väl säga att jag har det lite smålyxigt också i och med att jag aldrig behöver lämna Elvira hos dagmamman på morgonen, det sköter papsen. Jag stiger upp kl 5, duschar och gör mig iordning, så 05.50 går jag till bussen. Nästan helt stressfritt. Jag sa nästan. Sen får Johan ta morgonstressen med Elliplutt, men han kallar det för kvalitetstid med sin dotter :) Hon vaknar en stund efter att han har stigit upp och kommer och visar att hon vill ha ny blöja och kläder, sen vill hon gå ner och äta välling och sedan borsta tänderna. Snacka om att barn lär sig rutiner! Hur som helst så är nog detta den mest stressfria lösningen för hela familjen. Jag skulle nog bara yra omkring om jag skulle göra iordning två personer. Jag får min lyx på eftermiddan istället. Bästa stunden på dagen - när jag hämtar min älskling! Vid 14.30 brukar det bli. Oftast tar vi en cykeltur hem från dagmamman och leker en stund när vi kommer hem. Favorit för tillfället är bilar (polisbil och ambulans som hon fått av sina kusiner). Sen blir det middag. Kl 18 har hon börjat se på Bolibompa och hur länge hon har ro att sitta still beror ju helt på vad det är. Så länge det är mycket barn eller djur, går det bra. Hon säger i alla fall "bompa" och pekar på TV:n när hon får titta. Nattning blir det nån gång vid sju-åtta och efter det är mamma helt slut! :)
No comments:
Post a Comment